Recension: Atelier Rorona – The Alchemist of Arland

Plattform: Playstation 3
Genre: Console-style RPG
Releasedatum: 22 oktober 2010 (EU)
Utvecklare: Gust
Utgivare: NIS Europe

Atelier-serien har sedan sin Playstation-debut i Japan 1997 inte haft särskilt stort genomslag här i väst. Många spel i serien har aldrig lämnat Japan men den senaste delen, Atelier Rorona till Playstation 3, släpps här den 22 oktober och likt föregångarna (som är helt fristående) har alkemin en stor betydelse. Jag har nu hunnit spela igenom den Nordamerikanska utgåvan som kom tidigare under oktober månad. 

Berättelse i Atelier Rorona är väldigt lättsam och några ondskefulla galningar som är ute efter att ta över världen existerar inte. Istället tar man kontrollen över en något blygsam och klumpig tjej vid namn Rorona. Tillsammans med hennes väldigt nonchalanta och lata mästare, Astrid, driver de en alkemiaffär i kungadömet Arland. Den senaste tiden har det gått väldigt dåligt för verksamheten och deras kunder samt rykte har sjunkit till botten. Kungen har därför beslutat att stänga ner affären om de inte under de tre kommande åren lyckas vända den negativa trenden genom att klara av tilldelade uppdrag var tredje månad. Passande nog får Rorona ta över affären av Astrid och det är nu upp till henne och spelaren att lyckas utföra dessa uppdrag.
Mycket mer spännande än så blir det inte utan det är en väldigt jordnära berättelse där man får följa Rorona och hennes affär under de kommande tre åren. Jag gillar den lättsamma och väldigt mysiga berättelsen som är ett bra exempel på att den inte alltid behöver vara så storskalig som den annars brukar vara i japanska rollspel.

  

För att kunna klara av huvuduppdragen, men också alla de oräkneliga sidouppdragen man kan utföra emot betalning och i form av uppskattning så ens rykte procentuellt blir bättre, måste man utföra alkemi där man utifrån ett recept kombinera en eller flera föremål för att skapa ett nytt. Tillskillnad från många andra rollspel där alkemin brukar vara en sidosyssla har den här istället en mycket större betydelse.
Spelet går helt enkelt ut på att hitta föremål och skapa föremål. Nya föremål kan inhandlas i stadens olika affärer men också genom det billigare sättet där man kan besegra monster eller utforska olika platser så som gröna skogar och mörka grottor. Hela upplägget blir snabbt beroendeframkallande och timmar kan läggas på att försöka skapa nya föremål.

Striderna är snabba och väldigt grundläggande där man turbaserat väljer mellan olika kommandon. Slumpmässiga strider finns inte utan vid kontakt med synliga fienderna kastas man in en ny stridskärm.
Likt Persona 3 och 4 har man en viss tid på sig att klara spelet och alla uppdrag. Det handlar om tre år varav varje huvuduppdrag måste klaras inom tre månader. Att göra vissa saker i spelet kostar ett visst antal dagar. Det kan handla om att röra sig mellan områden i en grotta eller att utföra alkemi i affären. På det sättet gäller det att planera så dagarna inte springer iväg utan att man har klarat av huvuduppdraget. Beroende på hur mycket sidouppdrag man utför och hur väl man sköter huvuduppdragen kan slutet variera och olika scener kan uppstå under spelets gång.

Atelier Roronas lite annorlunda upplägg är välkommet men variationen i uppdragen och under striderna hade däremot kunnat vara bättre. Av alla huvuduppdragen man tilldelades var det endast ett jag var nära på att misslyckas med och de övriga var den högsta rankingen lätt att nå. Även om en genomspelning är relativt kort (ca 18 timmar) och ganska enkel kommer spelet att kräva mycket mer om man ska bemästra det, utforska allting och se alla sluten.

  

Atelier Rorona är det första Atelier-spelet i 3D men likt de tidigare delarna imponerar Gust inte med grafiken. Det är färgglatt och mysigt med sin ”cellshadade” stil men det påminner mer om ett Playstation 2-spel fast i HD. 
Musiken som är väldigt originell och trallvänlig är däremot riktigt bra. Soundtracket är till och med ett av de bättre i år. De engelska rösterna kan, som de gör i allt för många spel, kännas oengagerade men japanskt tal finns att välja.

  

Är man ute efter ett actionintrikat rollspel med mycket strider och en djup berättelsen eller ett spel som pressar PS3:ans tekniska gränser är Atelier Rorona inte det spelet. Atelier Rorona bjuder istället på en lättsam och varm upplevelse där en ”feelgood-känsla” likt den man får av Studio Ghiblis filmer infinner sig. Vill man fly höstmörkret för att följa en alkemists vardag är Atelier Rorona det perfekta spelet som då varmt rekommenderas.

Annonser

One Response to Recension: Atelier Rorona – The Alchemist of Arland

  1. […] 9. Atelier Rorona – The Alchemist of Arland (PS3) […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: