Recension: Etrian Odyssey 3 – The Drowned City (NDS)

Plattform: Nintendo DS
Genre: Rollspel, Förstaperson, Dungeon Crawler
Releasedatum: 21 september 2010 (US)
Utvecklare: Atlus
Utgivare: Atlus

I slutet av september tidigare i år släpptes den tredje delen i Atlus Etrian Odyssey-serie till Nintendo DS i Nordamerika. Liksom de två tidigare Etrian Odyssey-spelen som även de kom till Nintendo DS handlar det om en dungeon crawler i förstaperson. Jag har nu under kortare spelsessioner totalt spelat runt 25 timmar av Etrian Odyssey 3 – The Drowned City och då inte hunnit spelat igenom hela ännu.  

Om man inte tidigare har spelat ett Etrian Odyssey-spel eller vet något om serien ska man inte luras av den färgglada och välkomnande grafiken då spelets svårighetsgrad inte alls är lika trevlig. Som många av Atlus övriga spel har även detta en hög svårighetsgrad där större delen av speltiden kommer gå ut på att grinda och få starkare karaktärer. Är detta inget man lockas av kommer spelet inte att erbjuda så mycket mer då berättelsen är näst intill obefintlig.
Till den övergivna sjöstaden Armoroad har äventyrare samlats för att utforska dess stora labyrinter med flertalet våningar. Man får själv skapa sina karaktärer som har i uppdrag att utforska staden och längst vägen träffa andra äventyrare och besegra fiender som vill förgöra dig.

Totalt kan man skapa trettio karaktärer men endast fem kan tas med ut i strid. Att skapa karaktärerna är väldigt simpelt. Man får välja namn, kön, utseende och vilken av de totalt tolv olika klasserna man vill att de ska vara. Som vanligt samlar man erfarenhetspoäng för att gå upp i level genom att besegra fiender eller att ta sig an olika sidouppdrag vilket underlättar grindandet. När man däremot går upp i level med en karaktär får man endast en skillpoint att distribuera fritt för att lära sig nya eller kraftfullare förmågor. Detta kan kännas lite väl snålt då det tar ett tag att gå upp i level.  

 

Ett väldigt intressant inslag som utmärker Etrian Odyssey-serien från andra dungeon crawlers är att man själv längst vägen får ritar upp kartan och markerar ut dörrar, trappor, genvägar, fällor mm. Detta är något som passar DS:ens dubbla skärmar och pekskräm perfekt.
Utöver själva utforskandet av stadens okända labyrinter får man också tillgång till en båt så man kan utforska havet som omger staden. Ute på havet får man i uppdrag att hitta olika sjörutter till olika platser eller så kan man fiska eller utforska fritt som man själv vill. Att bara ge sig ut på havet utan en genomtänkt plan kan däremot leda till missöden då man inför varje sjötur har ett visst antal steg att åka samt att det finns fiendefartyg och andra fällor som lurar ute på havet.
Även om allt grindande blev lite för tidskrävande emellanåt erbjuder både stadens labyrinter och havet en stor utforskarglädje där man hela tiden vill ”utforska lite till”.

 

Etrian Odyssey 3 – The Drowned City är en svår och väldigt tidskrävande dungeon crawler som kräver en hel del tålamod. Har man inte det eller vill ha en dungeon crawler med större fokus på berättelsen borde man istället kolla in Strange Journey som teknsikt sett är Atlus fjärde del i Shin Megami Tensei-serien.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: