En återblick på Final Fantasy-serien (DEL 2/3)

En av spelvärldens största spelserier, Final Fantasy, har sitt 25-årsjubileum i år och det firar jag med att blicka tillbaks på seriens hittills fjorton släppta huvuddelar. Vill man läsa den första delen kan man nå den här.

Medan stora delar av omvärlden 1994 började förbereda sig på nästa generations konsoler valde Square att ge oss det perfekta slutet på en lång era av Final Fantasy-spel utgivna till Nintendos maskiner.

Final Fantasy VI eller Final Fantasy III som det döptes till i Nordamerika var för sin tid ett tekniskt mästerverk där dess originella och steampunk-inspirerade värld rymmer mer känslor och mer minnesvärda karaktärer än många dagsfärska titlar. Ingen som har spelat Final Fantasy VI kan ha glömt bort dess klassiska operascen eller Kefkas ondskefulla skratt efter att han har ödelagt en hel by genom att förgifta vattnet.

I slutändan spelar det ingen roll om 25 år eller 125 år har passerat då Final Fantasy VI alltid kommer vara en tidlös klassiker som aldrig verkar falla i glömska.

Nördigt vetande: Länge har spekulationer florerat kring att en remake av Final Fantasy VI eller till och med ett helt nytt Final Fantasy-spel till Nintendo 64 en gång var under utveckling. Anledningen var för att en teknikdemo innehållande en strid med karaktärerna Locke, Terra och Shadow från Final Fantasy VI började spridda sig i press och media.
I slutändan har det istället visat sig att det likt Final Fantasy VIIs teknikdemo till Playstation 3 endast handlat om ett experiment från Squares sida där man testat konsolens kapacitet.

Om Final Fantasy VI var det perfekta slutet för Super Nintendo kunde Sony och deras då släppta Playstation inte önska sig en bättre början i och med Final Fantasy VII.
Istället för att kopiera så mycket som möjligt från ett redan perfekt spel vågade Square fortsätta utveckla serien i nya riktningar.

Den traditionella fantasyn som vi vid det här laget fått uppleva flertalet gånger var i Final Fantasy VII som bortblåst och istället fick vi bekanta oss med den modernare och utdöende planeten Gaia där vi direkt sattes i händelsernas centrum när Cloud och rebellgruppen Avalanche ska spränga en av det företag Shinras kärnreaktorer. Där började berättelsen som sedan mynnar ut i glömda minnen, hämnd samt nya möten och sorgliga farväl.

Även om Final Fantasy VII inte har åldrats så väl rent grafiskt håller både berättelse, gameplay och musiken fortfarande en hög nivå såhär 15 år efter sin release.
Likt Final Fantasy VI är det ett spel som sent kommer att glömmas bort och myterna kring spelet verkar aldrig få något slut.

Nördigt vetande: Att Final Fantasy VII blev det spel som vi idag antingen älskar eller hatar är inte en självklarhet. Många idéer fanns innan slutprodukten gick i tryck.
Bland annat var en tanke att Final fantasy VII skulle bli ytterligare ett 2D-spel till Super Nintendo, en annan var att det skulle utspela sig i ett modernt New York (det spelet blev Parasite Eve så småningom) och en slutlig var att spelet skulle få en detektiv i huvudrollen. Nu blev så aldrig fallet och tur är nog det!

Efter att förbluffats av Final Fanatsy VII som förövrigt var mitt första spel i serien var förväntningarna skyhöga när Final Fantasy VIII äntligen begav sig i Europa i slutet av år 1999.

Då tyckte jag Final Fantasy VIII var en enda lång och smörig kärlekssaga mellan ensamvargen Squall och hans kärlek Rinoa.
Tio år senare när jag för första gången också orkade ta mig igenom hela spelet hade min åsikt ändrats. Kanske var det jag som hade mognat mer eller så gjorde mina tidigare jämförelser med Final Fantasy VII inte spelet rättvisa.

Ett av Squares ledord för Final Fantasy VIII var realism och denna gång utspelar sig sagan i en väldigt futuristisk värld som trots många magiska väsen lätt går att relatera till.
Berättelsen är välberättad där vi ena stunden får följa Squall och hans kamrater från militärskolan Balamd Garden som ska stoppa häxan Edea från att förgöra världen och i andra via återblickar följa Laguna, Ward och Kiros som verkar ha någon mystisk koppling till alltihop.

En av spelets större nyheter är introduktionen av det ganska annorlunda magisystemet. Istället för att ha en traditionell MP-mätare påminner magierna om vanliga items där man har ett visst antal. Genom kommandot Draw kan man i strid stjäla fler magier från fiender vilket tyvärr resulterar i att striderna lätt blir utdragna.

Nördigt vetande: En av de tidigaste limiterade utgåvorna av ett Final Fantasy-spel här i Europa tillhörde just Final Fantasy VIII. Detta var under en tid då spelsamlande inte var lika vanligt och därför kan den idag vara svår att hitta. Framförallt komplett och i ett bra skick. Boxen utgåvan kom paketerad i innehåller spelet, en T-shirt, ett minneskort med fodral, klistermärken till minneskortet samt en dubbelsidig affisch.

Diskussionen kring det perfekta Final Fantasy-spelet kommer antagligen aldrig få något slut men ska man följa skaparen Hironobu Sakaguchis åsikt är Final Fantasy IX det perfekta äventyret.
Final Fantasy IX är också spelet som enligt honom själv är det ”typiska Final Fantasy-spelet”.

Efter att gått bort från seriens tidiga rötter under de senaste delarna återvände Square här till en fantasyvärld fylld av riddare i rustningar, magiska kungadömen och kidnappade prinsessor.
Vivi den svarta magikern är trots sitt enkla yttre en av seriens mest minnesvärda karaktärer då han med sin otroligt starka personlighet bjuder oss på både glädje och medlidande.

Tillskillnad från Square Enix senaste försök att hylla seriens tidigare delar i och med Final Fantasy – The 4 Heroes of Light lyckades man i Final Fantasy IX skapa något mer eget utan gamla begränsningar som innehållslösa dialoger och en ointressant berättelse.
Final Fantasy IX släpptes sent under Playstation-eran och sålde därför mindre än vad det förtjänade. Idag är spelet ett måste om man har tillgång till PSN.

Nördigt vetande: Är man snabb nog och hinner komma till sista grottan inom loppet av 12 timmar låser man upp Steiners bästa svärd, Excalibur 2. Om det är värt all tid och planering som kommer att krävas är tveksamt.

Steget från Playstation 1 till Playstation 2 blev ett tydligt sådant i och med Final Fantasy X. Playstation 2 var framtiden och bakgrunderna som tidigare varit i 2D gick nu över till 3D samtidigt som vi för första gången fick röster till karaktärerna.
Resultatet var överlag riktigt bra men ingen glömmer nog den minst sagt obekväma skrattscenen mellan Tidus och Yuna. Ett mer påklistrat skratt får man leta efter.
En annan nyhet som kan verka vara obetydlig men som upprörde många var avsaknaden av den traditionella världskartan där man kan röra sig fritt. Detta är antagligen en anledning till att spelet känns mer linjärt än föregångarna.

Final Fantasy X andas på många sätt nyskapande och likt Final Fantasy II finns ingen given level längre utan istället har man en Sphere Grid där man låser upp nya noder med olika förmågor.
Berättelsen och framförallt dess slut är en av seriens bättre. Till en början kan det kännas rörigt med alternativa världar och familjeintriger som går långt bak i tiden men under spelets gång utvecklas den där världen Spira med sina tropiska och Chrono Cross-inspirerade miljöer fängslar samtidigt som Yunas oundvikliga öde berör.

Nördigt vetande: Ursprungligen var det tänkt att Final Fantasy X skulle komma och innehålla någon form av Online-segment. Idén blev aldrig av då den lades ner en bit in i utvecklingen och tur är kanske det då PS2:an inte är den mest optimala online-konsolen då man bland annat måste inhandla tillbehör.

Annonser

2 Responses to En återblick på Final Fantasy-serien (DEL 2/3)

  1. Alex skriver:

    Rolig läsning! framförallt nördigt vetande där jag lärt mig mkt nytt och användbart nu 🙂

  2. […] En av spelvärldens största spelserier, Final Fantasy, har sitt 25-årsjubileum i år och det firar jag med att blicka tillbaks på seriens hittills fjorton släppta huvuddelar. Vill man läsa de tidigare delarna kan man nå dessa här och här. […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: