52 spel på 1 år: Spel 14-15

14. Mother 3 (GBA, Rollspel)

M3

Det första som slog mig med vad som ser ut att bli Itoi’s sista Mother-/Earthbound-spel Mother 3 var hur annorlunda mycket kändes tillskillnad från de två föregångarna.

Även om spelet kändes riktigt välgjort saknade jag allt det som jag kommit att älska med serien och det var svårt att förstå hyllningskörens lovord för del tre.
De idylliskt skapade amerikanska förorterna var nu utbytta mot miljöer i vilda västern-tema och den äventyrliga känslan med en ung pojke i ledet utbytt mot en familjetragedi där nya huvudkaraktärer avlöste varandra inför varje nytt scenario.

De första timmarna blev lite utav en besvikelse och istället för att uppskatta den perfekta balansen mellan humor och tragedi vilket följer spelet ända igenom eller alla små detaljer som finns där var det enkelt att drömma sig bort till vad det hade kunnat vara istället.
Sedan hände något, kapitel 4 tog sin början, pojken Lucas tog täten och världen började formas likt tidigare delars mall.
Mother 3 blev i slutändan ett spel som växte allt mer på mig och så här i efterhand är det ett riktigt bra avslut på en av Nintendos bästa serier.

4 av 5

15. Puzzle & Dragons Z + Super Mario Bros. Ed (3DS, Pussel/Rollspel)

P&D

Efter att ha varit en av de största F2P-spelen någonsin i hemlandet Japan har Nintendo hoppat på tåget genom att släppa dubbelpaket med Puzzle & Dragons Z samt en ny Mario-version till 3DS:en.
Att lägga till Mario känns nästan som en självklarhet men personligen valde jag det klassiska läget när jag nu för första gången fick pröva fenomenet utan några mikrotransaktioner.

Puzzle & Dragons påminner mycket om en kombination mellan pusselrollspelet Puzzle Quest och Nintendos egen Pokemon-serie där du samlar monster, levlar dessa och tar dig igenom grottor som går på räls med vissa vägval likt en railshoter.

Striderna är enkla att komma in i och passar bra för 3DS:ns skärm där målet är att pussla ihop orber av samma färg för att på så sätt låta dina monster med motsvarande element (färger) utföra sina attacker eller speciella egenskaper.
Då det går på tid krävs det lite planering men oftast går det med lite tur lika bra att få ihop långa kombinationer av olika element och då kanska snabbt få övertaget.

De första timmarna flyter på ganska snabbt, lite beroendeframkallande kan det vara och att ta sig an en grotta eller två innan läggdags funkar perfekt.
Men där någonstans tar det också stopp, det kan snabbt bli enformigt och känslan av att det ursprungligen var ett spel riktat mot mobilglada buss- och tågresenärer står klart.
Vore det inte för min ”52 spel på 1 år”-utmaning hade jag antagligen stannat halvvägs in och läget med Mario känns inte som en tillräckligt stor nyhet för att jag ska ge mig på andra halvan i paketet.

2 av 5

Annonser

5 Responses to 52 spel på 1 år: Spel 14-15

  1. Yazuka skriver:

    Än en gång när du talar om Earthbound blir jag lite sugen. Måste se till att testa serien någon gång i alla fall, så jag får se om jag gillar den eller ej. Men det låter ju bra av det du skriver.

    • Kul att höra 🙂
      När jag spelade Earthbound första gången blev jag under de första timmarna lite smått besviken. Tror jag inte riktigt visste vad jag skulle förvänta mig efter alla lovord. Förväntade mig en ”djupare” berättelse som typ FF6 eller CT men EB är inte riktigt det. När jag väl insåg det efter några timmar så började jag gilla det mer och mer.
      Ska bli kul att höra vad du tycker om spelet/en när du gett dig på dem!

      • Yazuka skriver:

        Har egentligen en del gamla JRPG jag skulle behöva ta tag i och spela igenom. Men det blir inte riktigt av, har blivit att man lagt de nya spelen som kommer ut framför de gamla.
        Sedan hör det nog mycket till att jag inte äger de äldre spelen jag vill spela och jag vill helst köra original.
        Men men, man har en del att se fram emot. =)

  2. opkij86 skriver:

    Nu säger jag det, min största skam som RPG-fantast är troligtvis att jag inte har klarat något av Mother-spelen…! Jag har startat Earthbound ett par gånger men jag förstår verkligen inte vad folk ser i det. Som sagt har jag bara startat det och spelat alldeles för lite för att egentligen ha en åsikt men när jag tänker på bra rollspel är det alltid bilder av Tales of Phantasia, Chrono Trigger osv som dyker upp, Earthbound känns så långt bort från det… Jag lovar dock att ge det en ärlig chans förr eller senare!

    • Jag tror, som jag skrev lite ovan i kommentaren, att det gäller att ha ”rätt” förväntningar.
      För mig är Mother/EB (bortsett från 3:an) inga gripande och välskrivna berättelser utan istället är det äventyrskänslan som nästan tar en tillbaks till barndomen där allt var ett äventyr.

      Min största skam måste nog vara Xenosaga-spelen som jag måste spela nån gång.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: